twinkely

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Frankrike
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund, vakthund.
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 9, sektion 11
BAKGRUND/ÄNDAMÅL:Liksom alla doggar härstammar troligtvis även den franka bulldoggen från molosserhundar från den antika grekiska provinsen Epirus och från det romerska kejsardömet, vilka var förfäder till den engelska bulldoggen, samt från s.k. alanohundar (alanerna var ett medeltida nomadfolk) och från franska doggar och dvärgdoggar.
Den franska bulldoggen av idag är troligtvis resultatet av olika korsningar som gjordes av entusiastiska uppfödare i Paris på 1880-talet.
Vid denna tid hölls den franska bulldoggen främst av dem som skötte ruljangsen i Hallarna. Rasen charmade överklassen och artistvärlden med sitt egenartade utseende och sätt och kom snabbt att bli populär. Den första rasklubben bildades 1880 i Paris.
Den första franska bulldoggen registrerades 1885 och den första rasstandarden fastställdes 1898, samma år som den franska kennelklubben erkände rasen fransk bulldogg. Rasen ställdes ut fr.o.m. 1887. Standarden modifierades 1931-32 samt 1948; den omformulerades 1986 av H.F. REANT och R. TRIQUET (publicerad av FCI 1987) samt därefter än en gång 1994 av Franska Bulldoggklubbens styrelse i samarbete med R. TRIQUET.

HELHETSINTRYCK:
Helhetsintrycket är typiskt för en dvärgdogg. Den franska bulldoggen skall vara liten men kraftigt byggd i förhållande till sin storlek. Den skall vara kompakt med samlade proportioner.
Den skall vara korthårig, ansiktet skall vara kort och trubbigt, öronen skall vara upprättstående och svansen skall vara medfött kort. Den franska bulldoggen skall ge intryck av att vara aktiv och intelligent. Den skall vara välmusklad, ha en kompakt kroppsbyggnad och en kraftig benstomme.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR:
Rasen skall vara sällskaplig. glad, lekfull, sportig och vaken. Den är speciellt tillgiven mot sina ägare och mot barn.

PÄLS:
Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort, tätt åtliggande, mjuk och glänsande.
Färg:
- enhetligt fawn eller tigrerad pälsfärg, med eller utan begränsade vita fläckar
- vit pälsfärg, med eller utan medelstora till stora fawnfärgade eller tigrerade fläckar.
Alla nyanser av fawn är tillåtna, från ljust beige till rött.
Hos vita hundar, vilka är av utmärkt kvalitet, och som har mycket mörka ögon, svart nostryffel och svarta ögonlockskanter, kan viss avpigmentering i ansiktet undantagsvis tolereras.
STORLEK/VIKT:
Vikten skall inte understiga 8 kg och inte överstiga 14 kg. Hos en hund i god kondition är storleken i proportion till vikten.
FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Hundar som har knipta näsborrar och som har överansträngd andning
Läppar som inte framtill sluter an mot varandra
Ljusa ögon
Alltför rikligt halsskinn
Lösa armbågar
Hasor som är för raka eller felställda framåt.
För högt buren, för lång eller onormalt kort svans
Små färgprickar i vit pälsfärg (s.k. ticking)
För lång päls
Dåligt pigment på läpparna
Felaktigt rörelsemönster
ALLVARLIGA FEL:
- När incisiver syns när munnen är stängd
- När tungan syns när munnen är stängd
- Stela frambensrörelser
- Pigmentlösa fläckar i ansiktet.
- Över- eller undervikt
DISKVALIFICERANDE FEL:
- Olikfärgade ögon
- Nostryffel med annan färg än svart
- Kluven läpp
- Hundar hos vilka de nedre incisiverna är placerade innanför de övre incisiverna
- Hundar hos vilka hörntänderna är ständigt synliga när munnen är stängd
- Öron som ej bärs upprättstående
- Kuperade öron, svans eller borttagna sporrar
- Sporrar på bakbenen
- Päls som till färgen är svart och röd, musgrå eller brun.
- Medfödd svanslöshet